Tuir informasaun ne’ebé www.tempotimor.com asesu iha pájina MAE, segunda (04/07) katak, Grande Opsaun do Planu (GOP) ne’e iha sanulu-resin-neen (16) área estratejika ne’ebé preve iha artigo 3 Jornal Repúblika mak hanesan, Agrikultura Pekuária no Peska, Ekonomia e Empregu, Turizmu, Dezenvolvimentu Teritoriál e Abilitasaun, Ambiente, Petroliu e Minirál, Eletresidade Enerjia Renovavel Konetividade Nasionál, Agua no Saneamentu, Edukasaun no Formasaun Saúde, Kultura, Patrimóniu Reforma Estadu, Defeza e Seguransa Nasionál no Relasaun Internasionál no Politika Eksterna iha área estratejiku.
Tanab ne’e, Ministériu Administrasaun Estatal tama iha área estratejiku Dezenvolvimentu Terotoriál, abilitasaun nomós Reforma do Estadu portantu iha rua de’it, munisípiu dalaruma sira sei presiza Diretór Finansas Munisipál, DNPA, DGDR dalaruma munisípiu sira husu agora implementadór iha área estratejika ida ne'ebé hanesan uluk halo ona ezersisiu ba lei grande opsaun do Plano (GOP) atu ba tinan 2023.
“Esforsu ba tinan haat (4) ka lima (5) tuir mai entaun ita haree iha área Dezenvolvimentu territoriál no abilitasaun ne’ebé estatal nian hahú husi pájina estatál nian, portantu ne’e totál medida husi 275, ha’u sei haruka ba ita-boot sira depois area estratejiku iha 16, no totál medida hamutuk 275 ne’e Estatál nian iha mak iha Área Estratejiku Dezemvolvimentu Terotoriál ne’e iha haat (4) mak hanesan PDIM, PMOPA, PMOHA, PNDS ne’e tama iha Dezenvolvimentu teritoriál no abilitasaun, tuir fali mak ita iha reforma do estadu”, hatete nia.
Nune’e iha loron 06 fulan-jullu tinan 2022 konforme dokumentu sira ne’ebé entrega ona ba Diretór sira ba implementadór ba projeto presiza submete dokumentu tanba ne’e husu antes iha loron refere, diretór sira implementa medida rua ne’e atubele submete ona dokumentu sira ne’e maibé tenke refleta duni ba realidade.
Tanba ne’e, ba tinan 2023 Orsamentu Jerál Estadu (OJE) ne’e halo buat rua mak primeiru to’o jullu halo de’it planu no planu ne’e mak GOP.
Nune’e Estatál submete planu rua de’it bazeia ba GOP ne’ebé mak Governu aprova osan fiskál hamutuk billaun $1.8 atu finansia medida sira ne’e.
“Agora ha’u husu ba Diretór Jerál sira, DGDA, DGDR ikus liu ha’u hakarak hatete to’o segunda ita-boot sira entrega ona ba DGAF atu finansia medida sira ne’e, DGDR, inklui diretór PDIM, PNDS halibur orsamentu hira para finansia medida sira ne’e, ida ne’e tenke entrga sedu no entrega ba DGDR ate segunda loraik atu nune’e DGDR aprezenta mai ha’u para aprova nune’e kuarta-feira (06/07) bele submete ona”, afirma nia.
Iha enkontru ne’e, hetan partisipasaun husi Diretó Jerál, Diretór Nasionál, Asesor Internasionál no Nasionál, Xefe Unidades hotu iha MAE. (*)