Nelson Mandela, tuir Horta sai nu’udar figura koñesidu iha mundu, ne’ebé fó kontribuisaun boot tebes ba pas iha mundu tomak.
Tan ne’e, Asembleia Organizasaun Nasaun Unidus (ONU) fó rekoñesimentu liu husi deside loron 18 Jullu nu’udar loron mundial ba Nelson Mandela.
"Tuir tradisaun, rai hotu-hotu buka halo omanajen ba Nelson Mandela, iha ponte ruma tau nia naran no balun bele simblu de'it mós laiha buat ida, konforme instituisaun sira-nia pratika," dehan Horta, iha nia rezidensia, Metiaut, Kinta (06/08).
Ba Timor-Leste, Horta dehan, tanba iha ponte lubuk ida ne’ebé seidauk inaugura, governu bele tetu atu hili ponte ida hodi tau naran Nelson Mandela.
Horta dehan, iha istoria, Timor-Leste iha ligasaun direita ho Nelson Mandela.
Bainhira Xanana iha kadeia Cipinan, Jakarta, Indonezia, iha 1995, Nelson Mandela ne’ebé hala’o vizita ba Jakarta, husu ba Prezidente Repúblika Indonezia, Soeharto, atu hasoru-malu ho Xanana, no ikus mai konsege hasoru duni.
"Ha’u ba Afriku Sul hasoru-malu ho Nelson Mandela hodi husu atu bainhira ba Indonezia atu vizita ‘ami-nia lider Xanana Gusmão iha kadeia Cipinang, favor ko'alia ho Suharto autoriza par vizita Xanana Gusmão’. Ha’u ba Afrika du Sul uniku objetivu mak ida ne'e, no Nelson Mandela hatete ‘prontu ha’u koko took’, i nia ba Jakarta hasoru Suharto no konsege hasoru Xanana Gusmão, (ida ne’e) hatudu duni nia komitementu,” dehan Horta.
Tan ne’e, Horta afirma, Timor-Leste presiza mós valorize kontribuisaun ne’ebé Nelson Mandela fó ona durante prosesu luta nia laran.
Ideia atu hanaran ponte Laleia nu’udar ponte Nelson Mandela, Horta hatete, nia informa ona ba Primeiru Ministru Taur Matan Ruak, no hetan resposta pozitivu tebes.
"Ponte Laleia ne'e seidauk inaugural, maibé ha’u hatete sai ona ba governu Timor i hein de'it governu ba inaugural, maibé ne'e Primeiru Ministru ho Prezidente Republika mak hatene," dehan nia.
Kona-ba razaun tanba sa mak hili ponte hodi tau naran Nelson Mandela, Horta esplika, tanba durante nia moris, Nelson Mandela sai ponte dialogu ba nasaun sira iha mundu tomak.
"Ha’u hakarak tau nia naran iha ponte tanba nia ema ida ne'ebé koñesidu nu’udar ponte halo dialogu ho mundu tomak. Nia ema ida konstrutór ponte dialogu ho mundu tomak," Horta hatete.