Login to your account

Username *
Password *
Remember Me

SIJK Relata, Kazu Dengue 1.050, na'in 8 Mate

dra. Odete da Silva Viegas, portavoz sentru integradu jestaun krize ba kombate COVID19 ko'alia ba jornalista sira iha Sala Situasaun iha CCD (28/4) dra. Odete da Silva Viegas, portavoz sentru integradu jestaun krize ba kombate COVID19 ko'alia ba jornalista sira iha Sala Situasaun iha CCD (28/4) foto Isac Oliviera

Tempotimor (Dili)-Sentru Integradu Jestaun Krize (SIJK) hato'o dadus kona-ba kazu dengue ne'ebé akontese iha Timor-Leste hahú husi fulan Janeiru to'o fulan Abril nia rohan. Tuir dadus, kazu dengue iha TL hamutuk 1.050, husi númeru ne'e na'in 8 mak mate.

Portavoz SIJK Odete da Silva Viegas hatete, dezde Janeiru to'o 27 Abril tinan ne'e, TL rejista ona númeru kazu dengue hamutuk rihun ida resin.

Tuir Odete, aleinde hato'o kona-ba informasaun Covid-19 nian, SIJK mós hakarak hato'o informasaun kona-ba moras dengue ne'ebé konsidera fó ameasa ba saúde publika.

"Kazu dengue husi Janeiru to'o 27 Abril hamutuk 1.050, husi munisípiu Dili hamutuk 628, Ermera hamutuk 293 no restu iha munisipiu seluk," dehan Odete iha sala situasaun, Sentru Konvensaun Dili, Tersa (28/04).

Tuir dadus ne'ebé SIJK simu, kazu dengue mosu kuaze iha munisipiu hotu-hotu, maske nune'e to'o ohin loron menus Rejiaun Autonomu Oekusse no Munisipiu Vikeke mak seidauk relata informasaun kona-ba kazu dengue.

Entretantu, husi númeru kazu rihun ida resin ne'e, Odete dehan, iha na'in 8 mak mate tanba sofre moras dengue.

"Ema na'in ualu mak mate ona ba kazu dengue, husi na'in ualu ne'e husi Dili na'in 6, Baukau ida, no Kovalima mós ida," dehan atual Diretora Jerál Prestasaun Saúde (DJPS) Ministériu Saúde ne'e.

Odete esplika, dengue mai husi susuk ho naran aedes aegypti ne'ebé moris iha nasaun sira ho temporada rua, bailoron no udan, hanesan Timor-Leste.

Sinal ba ema sira ne'ebé hetan ona dengue, nia esplika, mak isin-manas maka'as durante loron haat to’o hitu, ulun moras maka'as, sente moras iha parte haleu matan nian (retro-orbitral), isin no ruin moras maka'as, laran-sa’e no muta, diarea (tee-been), no mosu musan-musan ho kór mean (ruam, erupção cutânea) iha kulit.

Bainhira iha sinais no sintomas hirak ne'e, Odete husu atu ba lalais sentru saúde ka ospital ne'ebé besik liu hodi bele hetan tratamentu.

"Sinal no sintoma sira moras dengue iha tipu rua: ida, dengue isin-manas no dengue isin-manas to'o raan sai husi inus, matan, muta raan, no kauza ita isin lakon liquidos barak ne'ebé lori ema ida tama ba kondisaun ida ne'ebé grave ho fallu multiorgaun," nia dehan.

Dala-barak, tuir nia, kauza ne'ebé halo ema ne'ebé moras dengue mate mak isin-manas no ho raan tanba dengue tipu ida ne’e iha posibilidade boot atu lori ema ida ba kondisaun dengue shock síndrome.

 

Rate this item
(0 votes)
Last modified on Tuesday, 28 April 2020 18:11
Tempo Timor

Ho hakraik an Tempo Timor hato'o komprimentus ba laitor sira katak, Jornal Tempo Timor hahu mosu iha imi le'et atu fasilita informasaun ba imi. Tamba ne'e ami presiza ita boot sira nia tulun atu ekipa jornal ne'e nian bele halao servisu jornalismu ho didiak.

Jornalista Jornal Tempo Timor, bandu atu hetan envelope ka sasan ruma husi fontes informasaun sira.

www.tempotimor.com
Darwin_Optic

Popular

Error: No articles to display

.

Contact us

Palapasu
Dili, Timor-Leste
+670 7723 4852
+670 7728 1698
http://www.tempotimor.com

Kalendariu Arkivu

« April 2024 »
Mon Tue Wed Thu Fri Sat Sun
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30          

Tempo Timor Networks

Online Counter