Login to your account

Username *
Password *
Remember Me

Mau-Lelo Assuwain Portugés Luta ba Independénsia TL

Oan-mane hosi Saudozu Jorge Tomas Godinho Carapinha “Maulelo”, Rui Carapinha, hasoru malu ho Prezidente Repúblika Francisco Guterres Lú Olo, iha palasiu Prezidensial (7/2) Oan-mane hosi Saudozu Jorge Tomas Godinho Carapinha “Maulelo”, Rui Carapinha, hasoru malu ho Prezidente Repúblika Francisco Guterres Lú Olo, iha palasiu Prezidensial (7/2) Foto Midia PR

Tempotimor (Dili) - Jorge Tomás Godinho Carapinha koñesidu ho naran Mau-Lelo, gerrileiru brani husi Portugés ne'ebé luta ba libertasaun Independénsia Timor-Leste.

Oan-mane hosi Saudozu Jorge Tomas Godinho Carapinha “Maulelo”, Rui Carapinha, hasoru malu ho Prezidente Repúblika Francisco Guterres Lú Olo, hodi agradese Estadu Timor-Leste ne’ebé konsidera ona Saudozu ‘Mau-Lelo’ nu’udar erói nasional, hodi hakoi saudozu nia restus mortais iha Jardim dos Herois da Patria Metinaro, Díli.

Liu hosi komunikadu ba imprensa, Prezidente Francisco Guterres hateten, 'dever Estadu nian atu identifika no dignifika ema hotu ne’ebé kontribui ba prosesu luta ukun rasaik an. Tanba ne’e, Estadu mak agradese ba família Saudozu Carapinha, ne’ebé tuir Xefe Estadu iha direitu atu hetan ónra halot iha Jardim dos Herois da Patria Metinaro."

Revolusaun-dus-Kravus ne’ebé akontese iha Portugál fó liberdade ba nia kolónia sira atu hili nia auto-determinasaun hamosu partidu polítiku iha Timor-Leste.  Iróniku tebes bainhira sidadaun Portugés ho naran Jorge Carapinha transforma naran foun ‘Mau-Lelo’  hodi partisipa mos iha luta ba ukun rasik-aan totál ba Timor-Leste hodi kontra okupasaun nia-rai rasik durante tinan naruk iha Illa Timor.


Antes, Revolusaun Flores mosu, Jorge Tomás Godinho Carapinha ‘Mau-Lelo’ halo knaar nu’udar funsionáriu husi Portugal ne’ebé servisu iha repartisaun koreiu, telegrafu no telefone, ne'ebé ikus transfere ba Obras Públika nu’udar deseñadór no enjeñeiru.

Iha tinan-1970, Carapinha simu kna’ar foun nu’udar profesór iha EsKola Téknica Profesór Silva Cunha, hili dalan sai ema revolusionáriu  hodi kontra nia-maluk portugés rasik hodi adere ba ASDT, ikusmai tranforma ba FRETILIN hanesan membru CCF.

Mau-Lelo mos kontribui ba formasaun polítika iha União Nacional dos Estudantes Timores (UNETIM) hodi ejize demokratizasaun sistema edukasaun. Nu’udar profesór nia-dudu estudante timoroan sira atu tama iha UNETIM hala’o polítika.

Estadu Timor-Leste rasik konsidera Jorge Tomás Godinho Carapinha ‘Mau-Lelo’  nu’udar erói nasionál ida no hakoi iha Jardín Eroi Pátria, Metinaru.

“Istória ida ne’e, hatudu katak raan husi sidadaun portugés ida ne’e, rega mós rai doben ida ne’e atu sai livre no independente! Ninia raan kahur ho timoroan no sidadaun estranjeiru sira seluk nian, ne’ebé mate iha tinan rua nulu resin haat nia laran,  balun naran sai koñesidu ona, balun seidauk.” dehan Prezidenti repúblika Francisco Guterres Lu Olo Iha Loron Nasionál Memória, 7 Dezembru 2019, iha Jardín Eroi. 

Istoria partisipasaun Mau-Lelo husi akontisementu funu sivíl ne’ebé akontese iha Timor-Leste, nia hili hamutuk ho FRETILIN hasoru UDT. Ho ninia envolvimentu polítika desde 1974, UDT iha “golpe” kaer Mau-Lelo hamutuk ho Vicente Reis ‘Sahe’ hodi kastigu iha Palapasu, Dili.

Hafoin sai hosi kadeia União Democrática Timorense (UDT) nian, saudozu hamutuk ho lider CCF refujia ba Konsellu Aileu, Suku Asirimou, hamutuk ho lider FRETILIN hanesan Nicolau Lobato ho Marí Alkatiri.

Iha loron-20 Agostu 1975, sai hanesan loron kontra-golpe ne’ebé organiza hosi militár timoroan sira, ne’ebé integradu iha ezérsitu portugés nian.

Iha 28 Novembru 1975, saudozu partisipa iha serimónia Proklamasaun Independénsia nu’udar membru CCF.
Iha okupasaun Indonézia, loron-7 fulan-Dezembru 1975, Saudozu Carapinha, forsa invazor sira kaptura no sai prezu. Durante iha prizaun, simu tortura oioin husi forsa Indonézia, maibé soldadu invazór sira la konsege óho no lori nia ba prizaun edifísiu Tropical (agora Ótel Plaza).

Hafoin liu tiha loron hirak nia laran, lori fali saudozu ba Komarka Balide. Iha Komarka Balide nia hetan tortura oioin husi soldadu invazór sira, halo interrogatoriu oioin iha edifísiu Shan Thai Ho (agora Western Union), ne’ebé halo nia hetan sofrimentu fíziku grave tebes to’o nia mate iha 1981 no hakoi iha Semitériu Santa Cruz, Dili.

1974/1975, saudozu halo parte iha fileira Partidu Associação Social Democrática Timorense (ASDT)-FRETILIN,hanesan  Vise-Sekretáriu iha Komité Sentrál FRETILIN.

Prezidenti Repúblika, Francisco Guterres Lú Olo, iha diskursu hatete, Mau-Lelo nu’udar portugéz ida ne’ebé mate ba kauza Timor-Leste ninian, domin husi ema ba ema laiha fronteira.

Nia hahalok fó hanoin polítiku vizionáriu  boot ida, Che Guevara, sidadaun Arjentina ne’ebé sai sidadaun mundu nian. Che Guevara kaer kna’ar oioin ho responsabilidade aas iha Governu Cuba. Nia husik Cuba iha 1965 tanba deside lori nia mehi ba oin, nu’udar kombatente internasionál, iha rai oioin,  iha Áfrika no Amerika Latina. Militar  Bolívia nian  kaer no tortura  makaas Che Guevara to’o nia hetan mate iha rai ne’ebé la’ós nia moris-fatin. (*)

Rate this item
(0 votes)
Tempo Timor

Ho hakraik an Tempo Timor hato'o komprimentus ba laitor sira katak, Jornal Tempo Timor hahu mosu iha imi le'et atu fasilita informasaun ba imi. Tamba ne'e ami presiza ita boot sira nia tulun atu ekipa jornal ne'e nian bele halao servisu jornalismu ho didiak.

Jornalista Jornal Tempo Timor, bandu atu hetan envelope ka sasan ruma husi fontes informasaun sira.

www.tempotimor.com
Darwin_Optic

Popular

Error: No articles to display

.

Contact us

Palapasu
Dili, Timor-Leste
+670 7723 4852
+670 7728 1698
http://www.tempotimor.com

Kalendariu Arkivu

« April 2024 »
Mon Tue Wed Thu Fri Sat Sun
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30          

Tempo Timor Networks

Online Counter