Diretór Ezekutivu Gabeneti Soseidade Sivil, Filipe da Costa, konsidera FCRN mai husi grupu rezisténsia no membru sira mesak produtores de'it, nune'e Governu fó apoiu.
"Sira hetan apoiu US$75 mill, husi apoiu ne'e, pursentu 40 mak gabineti transmite tiha ona, husi 40 pursentu ne'e mak sira dehan, halo ona kompras ba ékipamentus balun atu halo servisu, agora ami hein hela relatóriu sira atu fó tán 60 pursentu tuir mai," dehan Filipe iha Suku Lalulai, Postu Laga, kuarta (02/02).
Proposta ne'ebé FCRN diriji ba Servisu Apoiu Sosiedade Sivil i Auditória Sosial, prioridade liu ba setór Agrikultura, tanba ne'e garante fó apoiu.
"Ha'u espera sira bele produs ai-han natoon ba timor laran tomak, rezultadu sira nia servisu ne'e sai hanesan dalan ida fó apoiu asegura susesu ba programa Governu nian," nia espera
Tanba, Governu hala'o programa barak ne’ebé presiza tebes ba iha parte setór Agrikultura atu bele kontribui iha programa sesta bázika liuhusi Sentru Logistiku Nasionál (CLN-sigla portugues).
FCRN lidera husi ema funu na'in, tanba ne’e, hakarak luta dala-ida tán liuhusi setór Agrikultura hodi salva povu Timor-Leste husi konsumu produtu importadu.
"Ida ne'e, sira nia papel ne'ebé importante, tanba sira la produs ita bele sosa ai-han kimiku importadu ne'ebé ema konserva ho tinan naruk, entaun ne'e hamosu moras bar-barak, entaun grupu ne'e eziste, uluk hanesan ema ne'ebé luta na’in sira hakarak produs ai-han saudavél ba ita," nia afirma
Apoiu orsamentu ne'e, la'os atu kompras de'it matérial Agrikultura nian, maibé mós atu estabelese sede Fundasaun nian, hodi bele servisu instituisionál ida ne'ebé di'ak, nune'e fasil ba Governu atu hetan sira nia sede bainhira iha lansamentu koilleta.
Nune'e, Prezidente FCRN, Domingos Boavida sente kontente ho apoiu refere, tanba durante ne'e ultrapasa ho situsaun tristeja oi-oin, tanba natar hektar-40 servisu ho de'it manual.
"Ékipamentus tratores-8, makina baku hare-4, dulas hare kulit-2 ho tan osan manutensaun nian", nia informa
Nia promete ba futuru sei hadi'a di'ak liután iha setór Agrikultura, hodi fó rezultadu di'ak ba Governu Timor-Leste.
Natar sira ne'ebé ativu tiha ona iha tinan 2021 mak, iha Munisípiu Lautém (Luro), Vikeke (Uatukarbau) Munisípiu Baukau, Laga (Samaguia), Kelikai (Laualiu ho Sentru Nagadaru).
Enkuatu, Administrador Postu Administrativu Baguai, António Ramos hatete, hanesan Governu nia liman ain iha baze, nafatin apoiu komunidade sira iha dezemvolvimentu setór Agrikultura no iha setór oi-oin.
"Setór ida mak ita temi ona setór Agrikultura, tanba ne'e mak apoiu ona, ami nundar liman ain iha baze ami asegura programa ida ne'e," nia hatete
Entertantu, totál membru ne'ebé konsentra iha FCNR hamutuk na'in-134 ne’ebé kompostu husi Munisípiu Baukau, Vikeke no Lautém. (*)